Språk

Språket som talas i Valdra är uppdelat på två dialekter: Averranskan, som är den allmänna dialekten i större delen av konungariket, och dennuiskan som talas i konungadömets nordliga delar. De flesta på lajvet kommer antagligen att tala dennuiska. Utmärkande för dennuer (Som de som har dennuiska som modersmål brukar kallas) är bruket av ordet dennu, som betyder ung. "så är det", eller "det stämmer". Både dennuiska och averranska representeras av svenska, och talare av de olika språken förstår varandra utan större problem. I Valdra finns även ett alfabet. Man använder sig av sexton grovhuggna runor som man främst ristar i trä eller sten. Det är nästan uteslutande präster och lärda adelsmän som lär sig läsa och rista, även om det händer att någon av valdras få handelsmän lär sig det för att hålla ordning på sina räkenskaper.

Namnskick

Dennuiskt namnskick är att döttrar tar sin fars namn till efternamn: till exempel skulle Teres dotter Butsil heta Butsil Teresdotter. Söner tar efter mödrar. Den averranska varianten är tvärtom (döttrar efter mödrar och söner efter fäder). Trots att många averranska områden nära det dennuiska språkets kärnområde har kraftiga dennuiska influenser har de fortfarande har kvar det här systemet. Tillnamn är vanliga, och har då en konkret betydelse. Det är gärna grundat på någon händelse, någon bragd, sinnelag eller utseende, även om det inte är omöjligt att frampropsa ett tillnamn bara för att man tycker om det. Då tillnamnen har en konkret betydelse är de på svenska. Samma sak gäller ättenamn (Som furste- och baronsläkter har) som beskriver släktens heraldiska devis. Ex. på tillnamn: Glade, Höknäsa, Handfallne, Tjurryttare. Ex. på ättenamn: Månskära, Svartörn, Torn och Rödsparre. När ni hittar på namn till era karaktärer ser vi gärna att ni antingen väljer bland nedan uppräknade, eller skapar nya baserade på dem. Namnen uttalas enligt svenska uttalsregler. Namnen nedan är i sin officiella, Averranska form. Dennuer uppmanas konvertera dem en smula. EA ersätts med Ä (som inte finns i averranskan) och O ersätts med U (detta gäller alltså bara namn, ni behöver inte ändra ert talspråk efter dessa mallar, dennuiskan representeras av vanlig svenska.)

Mansnamn: Almir, Askfold, Alvar, Brans Eagild, Erimir, Erlauv, Faskvald, Feiar, Fell, Galv, Gare, Giljam, Graum, Hanjar, Imber, Iriker, Jalvi, Kax, Kere, Kravn, Leke, Logg, Mintefold, Myrt, Nums, Ogil, Ossi, Ottin, Parrs, Plör, Rigme, Sejnor, Summ, Sörd, Tamm, Tere, Trufold, Ulej, Valre, Virdfass, Ynil, Yrdfold, Äsifold, Örre.

Kvinnonamn: Alja, Anuiti, Bevsa, Butsil, Elsti, Emm, Eriri, Fess, Gani, Gara, Gavi, Gilö, Herta, Håtja, Ilsa, Iskuil, Jajvittla, Jerim, Jess, Kara, Kevv, Legja, Liv, Låv, Malsi, Mar, Marr, Mörja, Nan, Namsa, Nautri, Nile, Pinve, Rann, Ravsa, Sall, Selga, Sidea, Sumva, Terris, Tuivtla, Tuva, Unsa, Uri, Vassi, Velra, Årlid, Åsföldja, Öya.

Titlar och termer


Tempel - Hers
Konung - Vakar
Fodringsägare - Fejn
Överstepräst - Vevakar
Präst - Veurd
Underbefäl - Katál
Officer - Hetál
Egendomslös - Plenj
Lägre officer - Rigeste
Furste - Vannhirr
Baron - Erdhirr
Friherre - Fejhirr
Kapten - Gald
Riddare - Rots
Landsriddare - Vandrots
Kronoriddare - Vakurots